You are so beautiful - Kapitel 27

Tidigare...
Jag satte mig ner i fåtöljen och kollade på killarna som stirrade på mig.
- Vad? sa jag och försökte verka lite oskyldig, men jag tror att Louis såg rakt igenom mig.
- Ska du fråga henne ikväll? frågade Louis och jag nickade.



- Vill ni se den? frågade jag och de nickade fort. Jag letade med handen och tog fram en ask där ringen låg.
Jag öppnade asken och visade killarna den och deras ögon var stora som fat.
- Wow, vilken fin! sa Niall och jag nickade.
- Harry, jag och Eleanor har varit tillsammans mycket längre än vad du och Molly har varit tillsammans och ändå så ska du fråga henne om hennes hand, sa Louis och kollade på mig som att jag var knäpp.
- Jag älskar henne, sa jag och log.
- Sen beror det nog på vem som har mognat mest, fyllde Liam in och vi skrattade.
- Vad skrattar ni åt? sa Danielle och jag tog snabbt undan ringen och asken.
- Vi skrattade bara åt vem som har mognat mest, Harry eller Louis, sa Liam och log.
- Ah okej, förresten Harry, så såg jag ringen, sa Danielle nära mitt öra och jag blev orolig. Varför vet jag inte, men jag blev bara det.
- Harry, jag ska inte berätta det för någon, sa Danielle och blinkade med ögat.
 
Molly's perspektiv:
-Tillbaka! sa Danielle och log.
Danielle gick till sängen där vi hade lagt upp allt smink vi hade. Agnes och Ella skulle komma snart med deras klänningar och deras smink.
- El, kan du fixa mitt hår? frågade jag Eleanor och hon nickade.
- Hur tänkte du ha det? sa hon när jag hade satt mig på en stol och tittade på min spegelbild.
- Jag tänkte typ lockat och kanske ha det här bandet runt, eller vad säger du? sa jag och visade henne ett flätat band.
- Du kommer bli den snyggaste kvinnan på jorden! sa Eleanor och jag sken upp.
- Vill du att jag ska sminka dig? sa Danielle och jag nickade.
Tjejerna började fixa till mig och det kändes som att jag var en kändis.
Vi höll på i ungefär en timme innan vi var klara. Jag hade fått på mig min mörblåa klänning och tagit på mig mina svarta Jeffrey Campbell skor.
Eleanor hade tagit på sig en svart långklänning med bar rygg. Danielle hade tagit på sig sin vita, spetsiga klänning.
- Kort! sa Eleanor och tog fram tin IPhone ur sin lilla väska och vi ställde oss i position.
När Eleanor hade tagit kortet, gick vi ut ur sovrummet och mot killarna som satt i sofforna.
- Wow, vad fin du är! sa Harry och gav mig en kyss.
Liam och Louis sa och gjorde samma sak.
- Agnes och Ella möter oss vid restaurangen, sa Zayn.
- Ska vi gå? sa Liam och vi alla nickade.
Vi gick ut och satte oss i bilen och lämnade lägenheten.
- Vart ska vi? frågade jag och kramade om Harry's hand.
- Vi ska till Jamie Oliver's restaurang Fifteen, sa Harry och log.
Jag log tillbaka och väntade tills vi var framme.
 
En och en halvtimme senare...
- Oj, vad gott allting var! sa jag och torkade mig runt munnen.
- Ja, visst var det! sa Niall och vi skrattade.
Kvällen hade varit lyckad. Maten hade varit jättegod och inte nog med det, så var det bara vi inne i restaurangen och självaste Jamie Oliver lagade och serverade oss. Bättre kvalité än så kan man inte få.
- Är det dags att åka hem eller vad säger ni? sa Zayn och log mot Harry.
- Eh, nej, jag skulle vilja säga en sak innan, sa Harry och riktade sig mot mig och tog min hand.
- Molly, jag har älskat dig ända sedan jag såg dig första gången. Jag visste redan i planet att du var speciell.
Och nu har vi flyttat in tillsammans och jag är lycklig! Men jag kan bli ännu lyckligare... sa Harry innan han ställde sig på knä och jag drog andan.
- Molly, vill du gifta dig med mig? sa Harry och tog fram den finaste ringen jag någonsin hade sett.
Jag tittade mig om i rummet och allas blickar var på mig.
- Harry, jag älskar dig och jag vill verkligen spendera hela mitt liv med dig, sa jag. 
- Är det ett ja? sa Harry och jag nickade.
Harry log och satte på ringen på mitt finger.
- Jag älskar dig! sa Harry och kysste mig.
- Jag älskar dig också, sa jag efter kyssen.
Nu skulle jag bli Mrs Harry Styles. Jag kunde inte vara lyckligare!

Äntligen! Jag vet att jag har varit sen med detta men jag har verkligen ingen inspiration längre. Ett eller två kapitel kvar innan den andra novellen.
Kommentera!
 

RSS 2.0