You are so beautiful - Kapitel 13

Tidigare...

- Kan jag få låna en tröja av dig? Sa jag och log mitt sötaste leende.
- Klart du får, här har du en!
Harry kastade en tröja till mig som det stod ''Styles'' på, jag log åt tröjan och drog på mig den. Sedan la jag mig bredvid Harry.
- Godnatt älskling! Sa Harry och pussade mig.
- Godnatt babe! Sa jag och sedan somnade vi båda.
-------------------
Jag sprang och sprang tills jag kom till en mörkgränd. Jag hörde ett skratt som gjorde så att jag rös till, det kändes som att mitt hjärta hade stannat och det var då jag hörde en röst som sa ''Du är min, bara min!'' Då såg jag en lång brunhårig kille som kollade argt på mig. Var det nu jag skulle springa iväg?


Jag vaknade av ett ryck och satte mig upp. "Var är jag?" var min första tanke. Jag kollade runt i rummet och sedan på andra sidan av sängen, där jag såg Harry sovandes. "Ja, just det! Jag är ju hos Harry!" var andra tanken som "poppade" upp i huvudet. Jag kollade på klockan och såg att den var 09:00. Jag gick upp och tog på mig onepiecen som Harry hade lånat mig och gick mot köket.
Där stod Louis och gjorde chokladpannkakor till oss.
- Godmorgon sömntuta! sa Louis till mig när jag kom.
- Godmorgon! sa jag med ett leende.
- Drömt om mig älskling? sa Harry med en gäsp gående. Man kunde se att han var nyvaken.
Jag gick till Harry och pussade honom på munnen.
- Usch, hörde jag Louis säga.
Jag log och kramade om Harry.
- Harry, kan du väcka killarna och säga att frukosten är klar? sa Louis.
- Visst, sa Harry och sprang till vardagsrummet.
Jag log och satte mig runt bordet.
Strax kom Niall, Zayn och Liam inspringande och gav mig varsin kram. Harry hade tagit på sig sin onepiece
- Sovit gott? sa Liam med ett leende.
- Aa, själv? sa jag och tog mig en pannkaka.
- Som en stock! sa Liam och började slafsa i sig pannkakorna han hade tagit.
Jag skrattade för mig själv och snart ringde telefonen.
Jag hoppades att det inte skulle vara William, för jag orkade verkligen inte prata med honom.
- Hallå? sa jag försiktigt.
- Hej Molly!! sa min bror Philip.
- Philip! Hur är det? sa jag och log.
- Det är bra, hur är det med dig?
- Det är bra, jag sitter just nu och äter chokladpannkakor som Harry´s kompis Louis har gjort!
- Vad gott! Du?
- Ja, vad är det?
- När kommer du hit? Vi saknar dig!
Jag skrattade och sa sedan;
- Jag kommer nog om sex veckor på besök igen.
- Okej, men nu kom Angelina så jag måste gå.
- Okej, jag ringer dig imorgon, hejdå!
- Hejdå!
Jag la på luren och nu kollade killarna på mig med stora ögon.
- Det var min bror Philip som ringde, sa jag och pussade Harry på kinden.
Harry nickade och tog min hand och vi gick mot sovrummet.
Han kysste mig och vi la oss i sängen och pratade.
- Jag älskar dig, sa jag och kollade på våra händer.
- Jag älskar dig också, sa Harry och våra läppar möttes i en underbar kyss.
Sen låg vi och kollade på taket. Mina tankar handlade bara om Harry. Jag kunde inte förstå att jag kunde vara så lycklig med honom.
När vi hade pratat ett tag knackade det på dörren. Det var Niall som kom in med min telefon.
- Ledsen att behöva avbryta men du har fått ett sms av William...

Vad tycker ni? Är ledsen att ni inte har fått ett kapitel men jag har haft fullt upp.
Här är det i alla fall!
Ha ett gott nytt år!
//Elin

you are so beautiful - kapitel 12

tidigare:
- Tack för maten, det var jätte gott! Sa jag och kollade på Zayn och Liam.
- Så lite så, nästa gång får du laga mat. Sa Liam och log.
- Bara om Agnes och Ella hjälper mig, sa jag och log tillbaka.
Tanken om att dom skulle få träffa killarna gjorde mig bara mer förväntasfull. Det värsta som kunde hända var om dom inte skulle gilla killarna som nu var en del av mitt liv.
Harry's perspektiv:
Jag kollade på Molly som såg lite orolig ut, hade det hänt något?
- Molly, hur är det? Sa jag lite försiktigt.
- Va? Jo det är bra. Sa Molly och man kunde se att hon var lite tveksam.
Ska jag kanske prata med henne ensam?
-------------------------------------------------------------
Molly's perspektiv:
Jag kollade på smset om och om igen. Kan inte William lämna mig i fred någon gång?
Jag kände att tårarna började komma och jag sprang ut, jag ville inte att dom skulle se mig gråta.
Harry sprang efter men jag orkade inte stanna. Men så klart så kom Harry ifatt mig och han stannade mig.
- Molly, vad är det? Sa Harry anfått.
- Jag..jag har fått sms av mitt ex.
- Vad stod det då?
Jag tog fram min telefon och visade smsen som jag hade fått.
- Vad fan, kom! Sa Harry argt och tog tag i min hand.
- Harry, jag älskar bara dig det vet du!
Harry stannade upp och våra läppar möttes i en kyss som var helt underbar.
- Kom, vi går upp till killarna.
Jag nickade som svars och sedan gick vi mot lägenheterna. När vi kom tillbaka så kramade jag om alla och jag fick berätta vad som hände. Harry kollade lite extra på mig och jag kollade tillbaka.
- Din mascara har runnit. Låt mig torka bort det.
- Okej babe. Sa jag och log.
Han kom tillbaka och torkade bort det med en servett. Så gulligt av han!
- Okej kärleksparet, nu är det dags för film! Ropade Louis och satte i en film i dvdn.
- Vad är det för film? Frågade Zayn som hoppades på en rysare.
- Mission impossible 4.
- Okej. Sa Zayn och satte sig ner i soffan bredvid mig och Harry. Louis och Niall satte sig på golvet med varsin madrass medans Liam satte sig bredvid Harry.
Jag lutade mig mot Harry och sedan somnade jag till.
-----------------------------------------------------------------------
- Jag är vaken...vaken. Skrek jag till och då möttes jag av Harry och Liam's blickar som kollade konstigt på mig.
- HAHA, drömde du något? Sa Liam och slog till mig med en kudde så att jag skulle vakna till.
- Ja, men jag vet inte vad.
- Easy, du drömde om mig. Sa Harry och flinade.
- Of course babe! Sa jag och pussade Harry.
Det slutades med att vi gick in till Harrys rum för att sova medans dom andra sov i vardagsrummet.
- Kan jag få låna en tröja av dig? Sa jag och log mitt sötaste leende.
- Klart du får, här har du en!
Harry kastade en tröja till mig som det stod ''Styles'' på, jag log åt tröjan och drog på mig den. Sedan la jag mig bredvid Harry.
- Godnatt älskling! Sa Harry och pussade mig.
- Godnatt babe! Sa jag och sedan somnade vi båda.
-------------------
Jag sprang och sprang tills jag kom till en mörkgränd. Jag hörde ett skratt som gjorde så att jag rös till, det kändes som att mitt hjärta hade stannat och det var då jag hörde en röst som sa ''Du är min, bara min!'' Då såg jag en lång brunhårig kille som kollade argt på mig. Var det nu jag skulle springa iväg?


Så, vad tycker ni? Inte jätte lång del men det får ni senare.
Uppdateringen kommer inte vara på topp imorgon eftersom att jag precis har fått jullov. Men jag ska försöka lägga ut en del imorgon, låter bra va?
Kram Linnéa

you are so beautiful - kapitel 11

Tidigare:
- Jag vann! Skrek Louis och hoppade runt som en fyraåring.
- Du fuskade! Sa Liam och man kunde se att hans blick var lite busig.
- Nej, ni är bara dåliga förlorare.
- Okej, okej. Sa jag och slängde en kudde på Louis.
Han kollade busigt på mig och sedan slängde han en kudde på mig.
- KUDDKRIG! Ropade Zayn och alla började kasta kuddar på varandra.
Kuddkriget slutades när vi hörde att någons telefon började ringa. Det var min som ringde för fullt.
Bara det inte var William, jag tog upp telefonen och sa ett svagt ''Hej''



- Hej, det är Agnes!
Jag pustade ut och brast ut i ett leende.
- Hej Agnes! Hur är det?
- Det är bara bra, är lite nervös inför nästa vecka.
''Nästa vecka? Vad kommer hända då?'' tänkte jag innan Agnes avbröt mig.
- Jag och Ella kommer till London, det kommer du ju ihåg.
- Nej, faktiskt inte. Och båda brast ut i skratt.
- Åh vad kul det ska bli! Sa Agnes och jag kunde höra hur glad hon lät i rösten.
- Ja, men du jag måste gå. Killarna väntar!
- Du har fortfarande inte berättat för mig vilka dom dära killarna är.
- Ta det lugnt jag berättar imorgon. Hälsa Ella puss puss!
Jag la ner telefonen i fickan och vände blicken mot killarna.
Killarna kollade nyfiket på mig, speciellt Harry som nu hade kommit närmare mig.
- Så, vem pratade du med? Sa Harry och tog bort en hårslinga som var i mitt ansikte.
- Agnes, hon är så nervös inför nästa vecka.
Zayn lyste upp i ett leende och jag kollade konstigt på honom.
- Agnes, vem är det? Sa Zayn och man kunde se hans nyfikenhet i ögonen.
- Det är min kompis som ska flytta hit.
- Åh, hon vill jag träffa! Sa Zayn och log mot mig.
- Självklart, alla ska få träffa Agnes och Ella.
- Ella, är hon söt? Sa Niall snabbt och jag skrattade till.
- Ja, hon är jätte söt! Du skulle nog gilla henne. Sa jag och blinkade till Niall som nu såg gladare ut.
- SVENSKA TJEJER ÄR BÄST! Ropade Zayn och Niall samtidigt.
Harry kollade på mig och log.
- Svenska tjejer är faktiskt bäst!
Jag pussade Harry och sedan lutade jag mitt huvud mot hans axel. Hela han var så underbar!
---------------------------------
- Louis, var är min onepiece? Ropade Harry argt.
- Den är här!
Louis kom ut ifrån hans rum med Harrys onepiece i händerna.
- Här, take it easy bro!
- Åh tack du!
Harry drog på sig sin vita onepiece och sedan satte han sig bredvid mig. Efter en stund kom alla andra tillbaka.
- Jaha, är det onepiece dagen idag eller? Sa jag och kollade på killarna som såg så gulliga ut i sina onepieces.
- Ja, har inte du någon? Sa Liam och kollade konstigt på mig.
- Nej faktiskt inte.
- Du kan få låna någon av mig, be right back! Sa Harry och sprang in i sitt rum.
Han kom lika fort tillbaka och sedan gav han mig en röd onepiece som jag drog på mig över mina kläder.
- Tack, fast kanske lite för stor. Sa jag och kollade ner på mina ben.
- Lite? HAHA! Skrek Louis till.
Jag kollade på Louis och slog till han löst på armen, han kollade på mig med en ondskefull blick och jag visste direkt att han skulle hitta på något busigt.
- Harry! Ropade jag och sprang till han som ett litet barn.
- Ska du gömma dig bakom Harry? Sa Louis gulligt.
- Aa, det ska jag.
Harry kollade på oss och jag kunde se att dom bytte blickar med varandra.
- Men tänk om jag också är busig då? Sa Harry och lyfte upp mig i hans famn.
- Släpp ner mig! Skrek jag samtidigt som jag började skratta.
Harry släppte ner mig i hans säng och båda började kittla mig.
- Sluta, jag ger mig! Sa jag som nästan inte kunde andas.
- Om du säger att jag är bäst! Sa Louis med en allvarlig blick.
- Okej, Louis du är bäst.
- HAHA! Hon sa det, sa Louis som hade filmat in det.
Harry hjälpte mig upp och sedan gick vi in till dom andra.
- By the way, Louis du vet att jag var oseriös nu va?
- Du din...ah okej men ska vi..
- Käka? Lade Niall till.
- Ja varför inte, det var ju ett tag sen vi käkade. Sa Liam som var på väg mot köket.
- Ska vi laga mat? Då är jag med! Sa Zayn och sprang glatt ut till köket.
Det slutade med att alla var i köket och hjälpte varandra med maten.
Jag fick skära grönsakerna med Louis medan Liam och Zayn lagade maten. Harry och Niall hade gått till affären för att köpa lite saker tills ikväll. Eftersom vi hade tänkt att se på film.
---------------------------------------------
- Tack för maten, det var jätte gott! Sa jag och kollade på Zayn och Liam.
- Så lite så, nästa gång får du laga mat. Sa Liam och log.
- Bara om Agnes och Ella hjälper mig, sa jag och log tillbaka.
Tanken om att dom skulle få träffa killarna gjorde mig bara mer förväntasfull. Det värsta som kunde hända var om dom inte skulle gilla killarna som nu var en del av mitt liv.

kapitel 11 då, vad tycker ni?
kapitel 12 får ni imorgon, blir bra va?
//Linnea

you are so beautiful - kapitel 10

tidigare:
Fan, varför skulle William ringa mig igår när jag var på dejt? Jag ville bara skaka bort mina tankar om William, även om vi var kompisar så ville jag inte tänka på han just nu. För jag har precis börjat mitt ''vuxna'' liv och då ska jag inte tänka på något gammalt ex som jag hade för ett årsedan.
Plötsligt avbröts mina tankar när jag hörde steg i hallen, det var då jag möttes av två bekanta ögon som kollade oroligt på mig.


Mitt hjärta slog i 170, ''det var nu jag skulle dö'' tänkte jag.
- HEEEEJ! Ropade killen och jag hoppade till.
Det var då jag såg att det var Harry som var vid dörren. Jag pustade ut och gick fram till Harry som stod och skrattade
- Tack för den!
- Tack för den? Jag skulle bara se om du var vaken..Sa Harry och kollade argt på mig. Och jag visste direkt att han inte var arg.
- Jaha, men hur kunde du komma in i min lägenhet då? Sa jag och lät argare.
- Eh, din dörr var inte låst..?
- Haha, juste det glömde jag. Sa jag och försökte låta oskyldig.
- AJABAJA! Sa Harry och jag började gap skratta.
- Du, jag ska bara ta på mig riktiga kläder, be right back! Sa jag och sprang in till badrummet med händerna fulla av kläder.
Efter jag hade tagit på mig mina kläder sprang jag lika fort tillbaka.
- Färdig! Sa jag högt och Harry vände sig om.
- Hello cutie! Sa Harry och pussade mig på kinden.
Jag tittade på Harry och tänkte för mig själv, ''är det vi två nu?'' jag skulle precis öppna min mun innan Harry avbröt mig.
- Är det vi två nu? Sa Harry som om han hade läst mina tankar.
- Jag antar det.
- Vad bra! Sa Harry och pussade mig passionerat.
Jag rös över hela kroppen och värmen steg inombords. ''Det är så man känner sig när man är kär!'' tänkte jag och log för mig själv.

Jag och Harry satt i soffan och kollade på tv när jag hörde att Harrys telefon började ringa.
- Harry, din telefon ringer!
- Åh, jaha. Sa Harry och svarade i telefonen.
Jag klickade runt på olika kanaler, men det fanns inget som man kunde titta på.
- Jag kan fråga det, bra houj! Och sedan lade han ner telefonen i fickan.
- Så vad ska du fråga? Sa jag nyfiket.
- Jo, killarna undrade om vi vill hitta på något hemma hos mig och Louis?
- Ja gärna!
Harry lyste upp och gick sedan ut till hallen för att ta på sig sina vita converse. Jag stängde av tvn och sprang också ut till hallen för att ta på mig mina låga svarta converse.
Vi gick ut ur trapphuset och sedan gick vi emot stan, som inte låg alls långt bort.
- Här bor vi! Skrek Harry till och jag stannade till.
- Jaha men vad väntar du på? Kom! Sa jag och sprang fram till dörren som var till trapphuset.
Vi sprang upp för alla trappor och sedan stannade jag till när jag såg dörren till Louis och Harrys lägenhet.
- Ska vi gå in? Sa Harry och jag såg hur han lyste upp.
- Självklart! Sa jag och öppnade dörren till doms lägenhet.
Killarna kom springandes till oss och överfull oss med massa kramar.
- Hej på er också killar! Sa jag och försökte ta av mig mina skor.
Harry hade redan tagit av sig sina och han var på väg längre in i lägenheten som verkade vara stor.
- Så vad ska vi hitta på? Fråga Niall som inte hade sagt så mycket förut.
- Vi kan spela spel? Föreslog jag och alla ropade ''JA!''

- Jag vann! Skrek Louis och hoppade runt som en fyraåring.
- Du fuskade! Sa Liam och man kunde se att hans blick var lite busig.
- Nej, ni är bara dåliga förlorare.
- Okej, okej. Sa jag och slängde en kudde på Louis.
Han kollade busigt på mig och sedan slängde han en kudde på mig.
- KUDDKRIG! Ropade Zayn och alla började kasta kuddar på varandra.
Kuddkriget slutades när vi hörde att någons telefon började ringa. Det var min som ringde för fullt.
Bara det inte var William, jag tog upp telefonen och sa ett svagt ''Hej''


ja då fick ni kapitel 10, fick göra om den så den blev bättre.
Vad tycker ni då? Vem är det som ringer?
Nästa kapitel kanske ni får ikväll, annars får ni det imorgon
Kram Linnéa







angående kapitel 10

Hej, förlåt för uppdateringen, vi har haft mycket att göra ov. Men kapitel 10 kommer snart så ni får hålla ut ett tag till, puss!

you are so beautiful - kapitel 9

Tidigare:
När vi var framme, tog Harry min hand och vi gick in på restaurangen. Restaurangen var väldigt romantisk.
Vi gick mot kassan, inte för att betala, utan för att få vårt bord.
Kyparn följde oss till bordet och vi satt längst in.
Harry var en gentleman mot mig, han var bara så underbar!
När vi väl hade satt oss, la jag upp telefonen på bordet och vi beställde mat och dricka.
När vi hade suttit i fem minuter, kände jag att bordet började vibrera. Det var min telefon som ringde.
Det var ett okänt nummer, och jag trodde automatiskt att det var Ella som ringde igen.
- Ella, jag kan inte prata just nu! sa jag.
Då hörde jag en varm, mörk röst som sa;
"Jag älskar dig Molly"...



Jag klickade och lade undan telefonen, jag kollade försiktigt på Harry som såg ut som ett stort frågetecken.
- Molly, vad är det? Sa Harry och tog sin hand på min.
- Nej det är inget, sa jag och försökte dölja det som precis hade hänt.
Harry nickade och vi började äta våran mat som vi precis hade fått.
När vi hade ätit färdigt så betallade Harry för oss och sedan gick vi ut mot limousinen för att åka hem.
- Tack för kvällen Harry, sa jag och log.
- Tack själv fina du, sa Harry och pussade mig på kinden.
Jag lutade mig mot Harry och han tog in mig i hans famn, det var så myigt att vara i hans sällskap.
Limousinen bromsade sakta in och chaffören öppnade dörren.
- Då är vi framme. Sa chaffören och log.
Jag nickade som svars och pussade Harry på kinden  sedan gick jag upp till min lägenhet som låg nästan högst upp. Som tur var så fanns det en hiss för annars skulle det ha tagit evigheter för mig att gå upp för alla trappor.
Jag öppnade dörren till lägenheten och gick sakta in, även om det inte var så sent så var jag alldeles slut. Så jag bestämmde mig för att sova. Jag gjorde i ordning mig och sedan bäddade jag ner mig i sängen.

Jag vaknades av ett ryck och det kändes som att jag drömde, hela jag var alldeles varm och mina händer skakade som en borrmaskin. Jag kollade på klockan som precis hade slått till 11, och det var då jag hörde rösten i mitt huvud. ''Molly jag älskar dig, och jag vet att du älskar mig'' Fan, varför skulle William ringa mig igår när jag var på dejt? Jag ville bara skaka bort mina tankar om William, även om vi var kompisar så ville jag inte tänka på han just nu. För jag har precis börjat mitt ''vuxna'' liv och då ska jag inte tänka på något gammalt ex som jag hade för ett årsedan.
Plötsligt avbröts mina tankar när jag hörde steg i hallen, det var då jag möttes av två bekanta ögon som kollade oroligt på mig.


här fick ni kapitel 9, jag vet det blev inte så långt, och kanske inte så bra men Elin kommer snart tillbaka.
Ni får en ny del senare, puss!
//Linnéa











A real friend is one who walks in when the rest of the world walks out.

Hej på er, angående kapitel 9 så håller jag på att skriva den. Eftersom att Elin är i gran canaria. Men det blir bra va? Ni får det senare ikväll om jag hinner skriva.
Kram Linnea

I wanna stay up all night!


världens underbaraste killar, eller vad säger ni?

Hej, Elin här! Tänkte bara säga att jag hoppas att ni har haft en bra helg och jag ska bara säga att jag hoppas att kapitel 9 kommer ut idag eller imorrn, men annars kommer Linnea ch Frida att skriva kapitel när jag är borta. Jag ska nämligen till Gran Canaria på onsdag, men jag kommer att blogga från bloggappen!
Det var typ det jag ville säga, men som sagt så ska jag försöka skriva ett kapitel, men vi får se hur det blir!
Ha en riktigt bra dag så hörs vi!
Kramar Elin

You are so beautiful - Kapitel 8

Tidigare...
Jag gav Harry en puss på kinden och kom på att jag var tvungen att byta om.
- Jag ska bara byta om, sa jag och gick till mitt rum.
Jag letade snabbt upp min resväska och hittade en lila klänning som jag tog på mig. Jag gick till badrummet och sminkade mig snabbt. Jag satte upp håret i en snygg hästsvans och tog min handväska och gick till killarna.
När jag väl var vid Harry, såg jag att även han hade bytt om. Han var klädd i chinos och en svart tröja. Han var riktigt snygg.
- Ska vi gå? sa Harry sträckte fram sin hand.
Jag tog hans hand och vi gick ut ur dörren.
- Vi ses snart! sa Louis och jag log.
Vem hade tänkt att jag skulle få gå ut med världens snyggaste kille? Jag var så lycklig, men min lycka varade inte länge, för när vi kom ut ur porten till min lägenhet, möttes vi av kamerablixtrar och fotografer...



Harry drog mig ut ur folkmassan och vi satte oss i limousinen. När vi hade satt oss, såg jag killarnas säkerhetsvakt Paul bredvid oss. Jag kollade på Harry och han öppnade munnen.
- Jag är så ledsen att fotograferna var här, jag har ingen aning varför dom är här, sa Harry och log.
- Det är okej, sa jag och kysste Harry.
"Ska Paul vara med på dejten?" tänkte jag.
- Paul ska förresten inte vara med på dejten, han är bara här för att "skydda" oss, sa Harry som om han hade läst mina tankar.
- Okej, vart ska vi? frågade jag och tog Harry´s hand.
- Vi ska till Latium Restaurant, sa Harry och kysste mig på kinden.
- Vad trevligt! sa jag och log.
Jag kände att det började vibrera i väskan och tog upp min telefon. Det var Ella som ringde.
- Hej Ella! sa jag och log.
- Hej Molly! Hur är det? skrek nästan Ella.
- Det är bra, men jag kan inte prata just nu, sa jag och kollade på Harry.
- Varför inte? frågade Ella nyfiket.
- Om du verkligen måste veta, så är jag på dejt, sa jag och kunde inte sluta kolla på Harry.
- VA?!?! Med vem?? nu skrek Ella i telefonen.
- Jag ringer dig sen, puss! sa jag och la på innan Ella hann svara.
- Vem var det? frågade Harry.
- Det var bara min kompis Ella, hon ska flytta hit om tre veckor, sa jag och kysste Harry på kinden.
- Okej, sa Harry och kysste mig på munnen den här gången.
Jag log och tänkte att detta var helt perfekt!
När vi var framme, tog Harry min hand och vi gick in på restaurangen. Restaurangen var väldigt romantisk.
Vi gick mot kassan, inte för att betala, utan för att få vårt bord.
Kyparn följde oss till bordet och vi satt längst in.
Harry var en gentleman mot mig, han var bara så underbar!
När vi väl hade satt oss, la jag upp telefonen på bordet och vi beställde mat och dricka.
När vi hade suttit i fem minuter, kände jag att bordet började vibrera. Det var min telefon som ringde.
Det var ett okänt nummer, och jag trodde automatiskt att det var Ella som ringde igen.
- Ella, jag kan inte prata just nu! sa jag.
Då hörde jag en varm, mörk röst som sa;
"Jag älskar dig Molly"...

Vad tycker ni? Vi älskar verkligen era kommentarer, ni får oss att vilja skriva mkt mer!
Kramar Elin och Linnéa!

You are so beautiful - Kapitel 7

Tidigare...
Jag loggade ut innan Agnes hann svara.
Snart knackade det på dörren. Jag öppnade och där stod killarna.
- Hej, kom in! sa jag och log.
- Tack, sa Harry och dom gick in.
Jag stängde dörren och gick till killarna som stod i vardagsrummet.
- Vad ska stå här då? sa Liam och log.
- Här hade jag tänkt att soffan, fåtöljerna och bordet skulle stå, sa jag och visade möblerna för dom.
- Dags för jobb killar! sa Louis och började möblerna.
Jag log och skulle precis börja när jag kände en varm hand på min axel.
Det var Harry´s hand. Han tog min hand och ledde mig till köket.
- Vad är det? sa jag och log lite smått.
- Schh, sa han och satte fingret mot min mun. Jag var som förlamad. Jag stod och tittade in i hans gröna ögon, då jag plötsligt såg Harry´s huvud närma sig.
Hans läppar nuddade mina och jag kände att jag smälte...

Våra läppar passade liksom ihop. Dom var gjorde för varandra. Harry´s läppar "släppte" mina och han kollade på mig. Jag kollade in i hans gröna ögon och log.
- Varför? Hur? Va? var dom orden som jag fick fram.
- Varför inte? sa Harry och skrattade, antagligen åt mig. Jag log och skrattade.
Hans läppar nuddade mina igen men nu var kyssen knappt en kyss eftersom Louis avbröt den.
- Molly, var ska... Harry? Vad gör ni? sa Louis med stora ögon.
Vi log mot varandra och jag tittade ner.
- Vad menar du? sa Harry och log. Jag kunde inte hålla mig för skratt.
- Jag såg... glöm det, sa Louis och skakade på huvudet. Jag fortsatte att le.
- Den ska förresten stå på golvet bredvid fönstret, sa jag till Louis och pekade på lampan han hade i handen.
- Va? Jaha... sa Louis och gick där ifrån.
- Igen? sa Harry när Louis hade gått. Jag log och nickade.
Han kysste mig och nu blev vi inte avbrytna.
När kyssen var över gick vi ut till killarna igen, hand i hand.
När jag kom in till vardagsrummet var alla möbler på plats.
- Vad gulliga ni är! sa jag och gav alla en kram.
- Vi gjorde det så att ni kan gå ut på dejt ikväll, sa Liam och log.
Jag tittade på Harry och såg att han rodnade.
- Aww, vad gullig du är! sa jag och gav honom en kyss.
- Jag tänkte att vi skulle gå så snart som möjligt, sa Harry till mig och log.
Jag gav Harry en puss på kinden och kom på att jag var tvungen att byta om.
- Jag ska bara byta om, sa jag och gick till mitt rum.
Jag letade snabbt upp min resväska och hittade en lila klänning som jag tog på mig. Jag gick till badrummet och sminkade mig snabbt. Jag satte upp håret i en snygg hästsvans och tog min handväska och gick till killarna.
När jag väl var vid Harry, såg jag att även han hade bytt om. Han var klädd i chinos och en svart tröja. Han var riktigt snygg.
- Ska vi gå? sa Harry sträckte fram sin hand.
Jag tog hans hand och vi gick ut ur dörren.
- Vi ses snart! sa Louis och jag log.
Vem hade tänkt att jag skulle få gå ut med världens snyggaste kille? Jag var så lycklig, men min lycka varade inte länge, för när vi kom ut ur porten till min lägenhet, möttes vi av kamerablixtrar och fotografer...

Vad tycker ni?
Så ledsen att inlägget inte har kommit ut tidigare, men jag har haft fullt upp hela veckan.
Kommentera gärna vad ni tycker!
Kramar Elin

Om kapitel 7

så underbara!
Hej! Angående kapitel 7 så kommer den antagligen imorgon, för Elin måste plugga osv. Ni vet skolan är tuff så ah, njut av bilderna här ovanför för det gör jag!
Kram Linnéa

I want, I want but that's crazy



Hej! Elin här, fick en fråga av bloggläsaren Olivia som ni ksk ser ovanför...;)
Svaret på din fråga är jag(Elin) och mina två kompisar Linnéa och Frida! Vi går alla i samma klass och är stora One Direction fans!
Jag har skrivit alla kapitel hittills men Linnéa och Frida kommer att skriva när jag är på semester i en vecka innan jul!
Jag ksk "slänger" in ett inlägg och berättar hur det är!
Ha en bra kväll!
Kramar Elin

I need that one thing and you've that one thing


Söta ni är!!

Hej, Elin här igen!
Älskar verkligen era kommentarer, det gör att jag vill skriva hela tiden!!
Kapitel 7 kommer nog ut idag/ikväll eftersom när jag slutar så måste jag plugga och börja packa. Men jag hoppas att ni kan få läsa ikväll!

Nu får ni ha det bra!
Kramar Elin

Everything about you


aww, gud vad snäll du är!<3

Elin här! Hur är det med er?
Jag har inte tid att skriva ett inlägg idag eftersom det är så mycket plugg och jag ska även träna idag, men vi får hoppas att jag hinner efter träningen annars kommer det ut imorrn!
Era kommentarer får oss verkligen att vilja skriva mer!
Vi verkligen älskar er!<3

Men nu måste jag tyvärr gå och plugga, men snart blir det ett inlägg och förhoppningsvis blir det längre!
Ha det bra!
Kramar Elin

You are so beautiful - Kapitel 6

Tidigare...
Snart ringde telefonen. Det var Philip.
- Hej Philip, svarade jag med ett leende.
- Hej syrran! Hur är det i London, frågade han och jag kunde höra på rösten att han var glad, men att han saknade mig.
- Det är jättebra! Har träffat världens gulligaste kille... sa jag och visste att jag skulle ångra att jag sa det till Philip.
- Jaså, vad heter han då? frågade Philip.
Jag blev förvånad att han inte retade mig så jag svarade inte direkt.
- Eh, han heter Harry, sa jag och log för mig själv.
Det pep till i luren och någon försökte ringa mig.
- Philip, jag får ringa dig senare, sa jag.
- Okej, hej då!
- Hej då, sa jag och la på luren.
Det ringde igen och jag svarade. Jag hörde en varm och skön röst som sa;
- Hej...

Jag kände igen rösten, det var Harry som ringde mig.
- Hej Harry! sa jag och log.
- Hur visste du att det var jag? sa Harry. Man kunde höra att han var förvånad.
- Jag känner igen din röst, den är ju så underbar! sa jag och log stort.
- Aww, vad söt du är Molly! sa Harry.
Plötsligt hörde jag skratt i bakgrunden.
- Vad var det? frågade jag Harry.
- Det var Louis som skrattade när jag sa att du var söt, sa Harry.
Strax efter kunde jag höra ännu mer skratt.
- Vänta lite, sa Harry.
Jag väntade och snart hörde jag ett "aj" i bakgrunden.
- Vad hände? frågade jag lite oroande.
- Jag slog Louis lite lätt bara, sa Harry och jag antog att han log.
Jag skrattade och log för mig själv.
- Molly, får jag fråga dig en sak? frågade Harry mig.
- Visst, sa jag och låtsades vara oberörd, men jag vet inte om han köpte det.
- Vill du gå ut med mig? Typ ikväll? sa Harry.
Jag fick lugna ner mig själv för att inte skrika i luren.
Sen kom jag på att jag inte hade packat upp.
- Harry, det skulle vara jättetrevligt att gå ut ikväll, men jag har inte packat upp än, sa jag och suckade.
- Men vi kan hjälpa dig, sa Harry och jag kände att jag började le, stort.
- Ni måste inte om ni har fullt upp, sa jag men hoppades att dom skulle komma över.
- Vi kommer, var bor du? sa Louis i bakgrunden och jag log.
Jag sa adressen till Harry och han sa att dom skulle komma om ca femton minuter.
Jag gjorde snabbt iordning mig och loggade in på facebook. När jag precis hade loggat in, "ploppade" chatten med Agnes upp.

Agnes: Molly! Hur är det i London? Några snygga killar än? ;)
Molly: Allt är bra med mig, hur är det själv? :D
Agnes: Bara bra, men du svarade inte på mig fråga...
Molly: Hahah, det finns några stycken...;)
Agnes: Någon du gillar?:D
Molly: Kanske... men jag måste gå nu, Harry, Louis, Niall, Zayn och Liam kommer om bara några minuter, vi hörs!
Agnes: Vänta nu... Fem killar?! Du får du förkl

Jag loggade ut innan Agnes hann svara.
Snart knackade det på dörren. Jag öppnade och där stod killarna.
- Hej, kom in! sa jag och log.
- Tack, sa Harry och dom gick in.
Jag stängde dörren och gick till killarna som stod i vardagsrummet.
- Vad ska stå här då? sa Liam och log.
- Här hade jag tänkt att soffan, fåtöljerna och bordet skulle stå, sa jag och visade möblerna för dom.
- Dags för jobb killar! sa Louis och började möblera.
Jag log och skulle precis börja när jag kände en varm hand på min axel.
Det var Harry´s hand. Han tog min hand och ledde mig till köket.
- Vad är det? sa jag och log lite smått.
- Schh, sa han och satte fingret mot min mun. Jag var som förlamad. Jag stod och tittade in i hans gröna ögon, då jag plötsligt såg Harry´s huvud närma sig.
Hans läppar nuddade mina och jag kände att jag smälte...


Vad tycker ni?
Kapitel 6 skulle ha kommit ut igår, men bloggen krånglade.
Kramar Elin

You are so beautiful - Kapitel 5

Tidigare...
Jag såg att det var tjejer som tog kort på oss, men jag brydde mig inte om det. Jag såg bara Harry.
Jag tog min resväska och gick mot utgången. Jag log mot Harry och han log.
När jag kom ut letade jag efter en taxi och fick en efter en minut.
När jag hade satt mig i taxin, smsade jag mamma och sa att jag var framme i London.
Jag sa inget om Harry. 
Bara någon minut efter fick jag ett sms av Harry där det stod;
"Jag saknar dig"...


Harry´s perspektiv:
Jag log när jag skickade smset till Molly. Jag kunde knappt förstå att vi hade fått så bra kontakt. Jag märkte att alla tjejer hade gått och att killarna kom fram till mig. Jag gömde telefonen i fickan och vände mig om.
- Vad var det du gömde? frågade Louis med höjda ögonbryn.
- Ingenting, sa jag.
- Du döljer något för mig, sa Louis.
- Nej, det gör jag inte, sa jag och bytte snabbt samtalsämne. Ska vi gå till bussen?
- Visst, sa Louis men jag kunde se att han verkligen ville veta vad jag gömde.
Vi gick mot bussen och satte oss. Jag satt bredvid Louis och Zayn. När jag pratade med Niall och Liam, såg jag i ögonvrån att Zayn och Louis kollade på varandra, men jag brydde mig inte om dom.
Efter några minuter började Zayn prata med mig. Han frågade om Molly. Först ville jag inte svara, men Zayn gav sig inte. Han ville veta alla detaljer, så jag var tvungen att berätta.
Efter ungefär fem minuter satte sig Louis mittemot mig. Jag märkte att han bytte plats och kollade på honom. Precis innan jag vände huvudet mot Zayn igen, såg jag att Louis hade min telefon. Jag kollade i fickan och kände att den inte var där.
- Louis, ge mig min telefon! sa jag och sträckte fram handen.
- Bara om jag får se vad du har skickat till Molly, sa Louis.
- Jag har inte skickat något, sa jag och började bli lite sur.
- Så då gör det inget om jag kollar igenom dina sms? sa Louis och log.
Jag försökte bli arg, men det gick inte. Det slutade med att jag började skratta.
- Kolla här! sa Louis med ett leende och visade smset för killarna.
Jag kände att jag började rodna så jag tittade ner.
- Oooh, någon gillar Molly, sa Liam och log.
Jag skrattade och tog tillbaka min telefon.
- Du tycker verkligen om Molly, eller hur? sa Niall till mig.
Jag ville inte svara på frågan, så jag satt tyst i någon minut. Men tystnaden avbröts när Louis sa;
- Kom igen nu Harry! Vi kommer att få reda på det hur som helst, så du kan lika gärna berätta för oss.
Jag drog efter andan och sa sedan;
- Jag gillar henne otroligt mycket. Hon är... underbar.
När jag sa den meningen log jag. Molly var verkligen underbar även om jag bara hade träffat henne i några timmar.

Molly´s perspektiv:
- Då var vi framme! sa taxichauffören.
- Tack så mycket! sa jag och betalade.
Jag tog min väska och gick till min nya lägenhet. Jag låste upp dörren till lägenheten och hängde av mig. Jag gick in i lägenheten och såg att alla mina möbler och mina kartonger var där. Jag orkade egentligen inte packa upp, men visste att det var lika bra att börja.
Snart ringde telefonen. Det var Philip.
- Hej Philip! svarade jag med ett leende.
- Hej Molly! Hur är det i London? frågade han och jag kunde höra på rösten att han var glad, men att han saknade mig.
- Det är jättebra! Har träffat världens gulligaste kille... sa jag och visste att jag skulle ångra att jag sa det till Philip.
- Jaså, vad heter han då? sa Philip.
Jag blev förvånad att han inte retade mig så jag svarade inte direkt.
- Eh, han heter Harry, sa jag och log för mig själv.
Det pep till i luren och någon försökte ringa mig.
- Philip, jag får ringa dig senare, sa jag.
- Okej, hej då!
- Hej då, sa jag och la på luren.
Det ringde igen och jag svarade. Jag hörde en varm och skön röst som sa;
- Hej...


Vad tycker ni? Kapitel 6 kommer ut i början av veckan, antingen imorrn elr på tisdag!
Puss och kram /Elin!

You are so beautiful - Kapitel 4

Tidigare...
När vi hade landat steg vi ut ur planet och gick för att hämta våra väskor. När vi hade kommit till väskorna såg jag minst hundra tjejer komma springande. Jag började undra om det var någon kändis på planet, men jag hade ju inte märkt något innan. Plötslig var tjejerna minst tio meter ifrån mig. Tjejerna sprang förbi mig men stannade bara några meter efter mig. När jag kollade bakåt såg jag Harry, Louis, Niall, Zayn och Liam stå mitt bland tjejerna...

Jag tog min väska och kollade bakåt. Jag såg att killarna var omringande av tjejerna som alla ville ha bilder och autografer. Jag suckade och gick mot utgången. När jag hade gått tio meter kände jag en varm hand på min axel.
Jag vände mig om och såg Harry framför mig.
- Varför ville alla ha bilder av er? sa jag lite argt.
- Molly, jag kan förklara, sa Harry och kollade på mig med dom finaste ögonen jag hade sett.
- Berätta då, sa jag och hörde att det lät lite surt.
- Det är så att jag, Niall, Louis, Zayn och Liam har ett band som heter One Direction. Vi blev kända genom The X Factor, sa Harry och log lite smått.
Jag såg på Harry´s ögon och såg att det började komma tårar.
- Varför kunde du inte ha berättat när vi pratade på flyget? sa jag och tittade ner. Jag ville inte att Harry skulle se mig gråta.
Han tog handen på min haka och lyfte mitt huvud.
- För att jag ville att du skulle gilla mig för den jag är och inte för att jag är kändis. Du vet att jag gillar dig och jag hoppas att du kanske gillar mig också... sa Harry och log mot mig.
Shit, vilken fint leende han hade.
- Harry, även om du hade sagt att du hade varit kändis, skulle jag ha gillat dig ändå, sa jag och log mot Harry.
Harry log och kramade mig. Jag kramade tillbaks och luktade på hans hår. Han luktade så gott.
- Harry, jag måste gå nu, sa jag och Harry släppte taget om mig.
- Lovar du att smsa när du har kommit hem? frågade Harry och log.
- Jag lovar, sa jag och log ännu mer.
Jag såg att det var tjejer som tog kort på oss, men jag brydde mig inte om det. Jag såg bara Harry.
Jag tog min resväska och gick mot utgången. Jag log mot Harry och han log.
När jag kom ut letade jag efter en taxi och fick en efter en minut.
När jag hade satt mig i taxin, smsade jag mamma och sa att jag var framme i London. Jag sa inget om Harry.
Bara någon minut efter fick jag ett sms av Harry där det stod;
"Jag saknar dig"...

Vad tycker ni? Femte kapitlet kommer ikv elr imorrn.
Era kommentarer är grymma, blir sugen att skriva hela tiden!
Kramar Elin, Frida och Linnéa!

You are so beautiful - Kapitel 3

Tidigare...
Han log och gav mig ett tuggummi. Jag skakade på huvudet.
- Nej tack, sa jag och kollade på den fantastiska killen. Jag kunde inte förstå att han var så snygg.
- Ta ett. Så att du inte får lock i öronen när vi lyfter, sa han och log.
- Okej, tack så mycket, sa jag och såg att killen som satt bredvid denna fantastiska kille log.
- Harry, sa killen som satt bredvid mig och tog fram handen.
- Molly, sa jag och fattade Harry´s hand.
- Och jag är Louis, sa killen som satt bredvid Harry.
- Trevligt att träffas Louis! sa jag och fattade Louis´s hand.
- Bakom oss sitter Niall, Liam och Zayn, sa Harry och visade mig vilka dom var.
- Jag är Molly, sa jag och log mot killarna.
Jag log och tänkte att dettta kunde bli en bra flygresa!

När vi hade lyft nog jag fram min IPod och satte på Moa Lignells låt "When I held ya" men jag kom knappt till refrängen innan Harry avbröt mig.
- Så Molly... Vad ska du göra i London då? frågade Harry nyfiket.
Jag kände direkt att Louis, Zayn, Niall och Liam´s blickar vände sig mot mig.
- Jag ska faktiskt plugga i London i två år, sa jag och log.
- Jaha, ska det bli roligt? frågade Louis.
- Ja, men om någon månad kommer mina två kompisar och dom ska också plugga i London, sa jag och log mot killarna.
- Du Molly, är det okej om jag kan få typ... ditt nummer? frågade Harry och tog fram sin IPhone.
- Visst, men bara om jag får ditt, sa jag och log.
Jag tog fram min telefon från väskan och gav den till Harry.
Jag knappade in mitt telefonnummer i Harry´s telefon och han knappade in sitt i min.
- Kan jag också få ditt? sa Niall.
- Javisst, sa jag och gav min telefon till Niall.
Fem minuter senare hade jag fått allas mobilnummer, vilket var ganska kul.
När vi alla hade suttit och pratat i typ en halvtimme hörde vi piloten prata i högtalarna.
"Detta är piloten som pratar. Om ungefär fem minuter landar vi i London, England. Hoppas att resan har varit bra och tack för att ny flyger med oss."
Jag suckade och tänkte att detta kunde vara den sista gången jag skulle få träffa dessa fantastiska killar.
Jag antog att Harry såg det, för när han tog min hand sa han;
- Molly, du vet att detta inte är den sista gången vi träffas.
- Lovar du? sa jag med tåren i ögat. Jag kände att jag skulle börja gråta när som helst.
- Jag lovar. Vet du? sa Harry.
- Nej, vad då? sa jag med gråten i halsen.
- När du har kommit till din lägenhet kan du väl ringa mig? sa Harry och jag kände att jag blev gladare.
- Det kan jag göra, sa jag och log.
Harry log tillbaka och jag kunde inte förstå att vi hade fått så bra kontakt.
Jag släppte Harry´s hand och packade mitt handbagage. Harry och Louis gjorde samma sak.

När vi hade landat steg vi ut ur planet och gick för att hämta våra väskor. När vi hade kommit till väskorna såg jag minst hundra tjejer komma springande. Jag började undra om det var någon kändis på planet, men jag hade ju inte märkt något innan. Plötslig var tjejerna minst tio meter ifrån mig. Tjejerna sprang förbi mig men stannade bara några meter efter mig. När jag kollade bakåt såg jag Harry, Louis, Niall, Zayn och Liam stå mitt bland tjejerna...

Vad tycker ni om kapitel tre?
Lite längre den här gången, kapitel 4 kommer nog imorrn!
Kramar Elin

You are so beautiful - Kapitel 2

Tidigare...
Jag kollade ut och såg det sista av den svenska flygplatsen. Jag letade upp telefonen i väskan och satte på flygplansläge. När jag stoppade tillbaka telefonen i väskan, satte sig någon bredvid mig. Jag struntade i att kolla vem det var, men han fångade mitt hjärta när han sa ”Hej”...


Jag tittade upp och såg den mest fantastiska killen jag någonsin hade sett.
- Hej! sa jag nervöst.
Han log mot mig och fixade med sitt handbagage. Jag kände att jag började rodna och tittade snabbt bort.
Jag hörde att han hade med sig fyra kompisar. Den ena satt med honom och dom tre andra satt bakom oss.
Han satte sin hand på min. Först trodde jag att han ville prata med mig, men sen såg jag att han bara hade råkat.
- Oj, förlåt, sa han till mig och log. Man kunde höra att han var från England.  
- Det är lugnt, sa jag och kände att jag började rodna ännu mer.
Han log på mig och gav mig ett tuggummi. Jag skakade på huvudet.
- Nej tack, sa jag och kollade på den fantastiska killen. Jag kunde inte förstå att han var så snygg!
- Ta ett. Så att du inte får lock i öronen när vi lyfter, sa han och log.
- Okej, tack så mycket, sa jag och såg att killen som satt bredvid denna fantastiska kille log.
- Harry, sa killen som satt bredvid mig och tog fram handen.
- Molly, sa jag och fattade Harry´s hand.
- Och jag är Louis, sa killen som satt bredvid Harry och log.
- Trevlig att träffas Louis! sa jag och fattade Louis´s hand.
- Bakom oss sitter Niall, Liam och Zayn, sa Harry och visade mig vilka dom var.
- Jag är Molly, sa jag och log mot killarna.
Jag log och tänkte att detta kunde bli en bra flygresa!


Vad tycker ni om andra kapitlet? Tredje kapitlet kommer ut ikv!
Älskar era kommentarer!
Kramar Elin

I can't love you more than this

Hallå på er!
Angående kapitel 2, så får ni ett framåt dagen, så håll ut..kommentera gärna för då får vi mer lust att skriva.
Puss på er!
/Linnéa

You are so beautiful - Kapitel 1

Jag vaknade med ett leende när klockan ringde 07:15. Idag var den dagen då jag skulle flytta till London och börja mitt "vuxna" liv. Redan i början av åttan visste jag var jag skulle plugga. Det stod helt klart för mig och mina två kompisar, Agnes och Ella, att vi skulle plugga i London.
Jag såg på klockan igen och såg att den redan var halv åtta. Jag gick upp för att duscha och göra mig iordning.
Femton minuter senare stod jag i mitt rum och kollade om jag hade något mer att packa. Jag gick igenom min packlista minst fyra gånger innan jag stängde resväskan och gick ner till köket.
När jag kom ner satt mamma, pappa och min storebror Philip vid köksbordet. Jag blev förvånad att Philip satt där eftersom han bor i en egen lägenhet, men jag antog att han ville följa med till flygplatsen.
- Godmorgon Molly! sa mamma med ett leende.
- Godmorgon! svarade jag tillbaks.
- Frukosten står på bordet, sa pappa.
- Tack så mycket! sa jag och satte mig och började äta.
Jag satt och åt när jag märkte att mamma fällde en tår.
- Vad är det? frågade jag oroande.
- Jag är bara så glad för din skull Molly! sa mamma. Jag kommer ihåg när jag skulle flytta utomlands...
- Mamma, inte en gång till! sa Philip. Vi har redan hört den historien några gånger.
- Oroa dig inte Philip, jag ska inte berätta den.
Jag såg på mamma och log. Jag kunde inte fatta att detta var den sista "måltiden" vi skulle ha tillsammans innan jag flyttade. Jag insåg att jag skulle sakna dom så mycket. Speciellt Philip, han har alltid varit den som har skyddat mig och väldigt ofta, irriterat mig.
- Vi borde nog åka nu om vi ska hinna, sa jag till pappa och ställde mig upp.
- Har du packat allt? frågade inte mamma, utan Philip.
- Ja, det har jag. Jag kollade på packlistan minst fyra gånger innan jag kom ner.
- Bra syrran! sa Philip med ett leende.
Jag gick upp till mitt rum och hämtade resväskan, passet, biljetten och min telefon. När jag hämtade min telefon såg jag att jag hade fått ett sms. Det var från Agnes.
"Hej! Ville bara säga att jag och Ella kommer innan du åker! Agnes."
Jag log för mig själv och svarade tillbaks.
Jag tog resväskan och gick ner. Pappa hade redan hämtat bilen och packat in kartongerna.
Jag satte mig i bilen där mamma och Philip satt.
Pappa startade bilen och jag kollade på huset som jag inte skulle få se på minst fyra månader.
Vi körde iväg och jag sa hej då till huset.
Jag kollade på Philip och han satt och smsade. Antagligen med sin tjej, Angelina. Dom har varit tillsammans i snart ett år.
Jag kollade ut genom bilfönstret och lyssnade på musik från min IPod.
Det tog ungefär en timma att åka till flygplatsen. Jag checkade in och var på väg till säkerhetskontrollen då jag såg Agnes och Ella komma springade mot mig.
- Molly! Du anar inte hur mycket jag kommer att sakna dig! sa Agnes och gav mig en kram.
- Men vi ses ju om en månad då du och Ella också flyttar till London! sa jag och gav Ella en kram.
- Det är sant, sa Agnes och hon kunde inte sluta krama mig.
Jag log och sa att jag var tvungen att gå. Agnes släppte taget om mig och jag gick till mamma och pappa.
- Lovar du att ta hand om dig och smsa när du är framme? frågade mamma med en tår i ögat.
- Ja, jag lovar! sa jag och kramade mamma.
- Jag litar på dig, sa pappa och log.
Jag log tillbaks och kramade honom. Philip kom fram till mig och kramade mig.
- Du vet att jag kommer sakna dig mest av allt, sa jag till Philip.
- Jag kommer sakna dig syrran! sa han och kramade mig ännu hårdare.
Jag log och tog mitt handbagage och sa hej då till min familj. Jag såg att alla fällde en tår, till och med Philip.
Jag vinkade hej då och gick igenom säkerhetskontrollen.
Jag gick till gaten och gick på planet. Nu var det nära. Om bara några minuter var jag på väg till London! Jag letade upp min plats och satte mig.
Jag satt vid fönstret. Jag kollade ut och såg det sista av den svenska flygplatsen. Jag letade upp telefonen i väskan och satte på "flygplansläge". När jag stoppade tillbaka telefonen i väskan, satte sig någon bredvid mig. Jag struntade i att kolla vem det var, men han fångade mitt hjärta när han sa "Hej"...


Så, vad tyckte ni om det första kapitlet?
Kramar Elin

RSS 2.0