onedirectionovel

Tidigare...
Efter ungefär sju minuter, jag räknade, var dem färdiga och jag la mig bredvid honom igen.
- Jag är så glad att du lever, sa jag och gav honom en puss på kinden.
- Jag är glad att du är här, med mig, i mina armar, sa Harry och jag log.
Vi låg och pratade ett tag till och jag var så lycklig att han var vid liv.

Tre dagar senare...
Harry hade nu kommit hem och han låg för det mesta i sängen och vilade.
Jag hade tagit ledigt i en och en halv vecka för att ta hand om Harry.
Killarna hade också tagit ledigt i en och en halv vecka för att dem inte ville göra några konserter eller intervjuer utan Harry.
Harry hade sagt flera gånger att han mådde bra och att han kunde jobba, men vi vägrade. Vi visste att innerst inne hade han hur ont som helst.
Det hade kommit många meddelanden på twitter där det bland annat stod att Harry skulle krya på sig. Men också hat till mig för att jag var tillsammans med Harry. Jag visste att jag skulle få hot när jag blev tillsammans med honom, men nu hade jag fått obehagliga hot från fans. Jag försökte inte att bry mig för Harry's skull, men jag var rädd.
- Hur mår du? frågade jag när jag kom in i Harry's sovrum med frukost. 
Klockan var halv ett, men Harry hade sovit dåligt i natt och behövde sova ut.
- Bättre, sa Harry och log lite smått.
- Frågan är hur du mår? sa Harry när jag hade satt mig bredvid honom i sängen.
- Bara bra, sa jag men jag förstod redan att han inte trodde mig.
- Jag tror dig inte, sa Harry och log lite smått. Jag tittade ner på brickan och pilade på den.
Harry hade rätt, jag mådde inte bra. Jag kunde knappt sova på nätterna för hoten jag hade fått.
- Dem kommer inte att göra något, sa Harry och drog sakta sin hand på ryggen. Han fick mig att känna mig trygg. Varje gång jag var med Harry ville jag bara stanna hos honom i hans armar. Jag var verkligen kär i Harry.
- Jag älskar dig! sa Harry och jag tittade på honom.
- Vänta, va? sa jag och tittade på honom.
- Jag älskar dig, sa Harry än en gång.
- Menar du det? sa jag och Harry nickade.
- Och jag dig, sa jag och log.
Harry log stort och våra huvuden närmades och snart hånglade vi.
En minut senare, hörde vi någon komma upp för trappan.
- Mat, sa Louis när han öppnade dörren till Harry's sovrum.
Vi nickade och reste oss upp från sängen. Vi gick sakta ner från trappan eftersom Harry hade ganska ont och snart var vi nere vid matbordet.
- Pizza! sa Niall när vi hade satt oss.
- Gud, vad gott! sa Harry och började äta.
- Molly, jag glömde mobilen uppe, vill du vara en ängel och hämta den? sa Harry till mig med sina valpögon.
- Visst, kommer strax tillbaka! sa jag och gav Harry en snabb puss på kinden.
Jag reste mig upp från bordet och styrde mina steg mot trappan.

Harry's perspektiv:
- Och jag dig! sa Molly och log.
Jag log stort och våra huvuden närmades och snart hånglade vi.
En minut senare, hörde vi någon komma upp för trappan. Eftersom jag har bott här ganska länge, kunde jag höra vem det var som kom ohc jag hörde att det var Louis.
- Mat, sa Louis, precis som jag hade gissat, när han öppnade dörren till mitt rum.
Vi nickade och reste oss upp från sängen. Vi gick sakta ner från trappan eftersom jag hade ganska ont i magen från operationen och snart var vi nere vid matbordet.
- Pizza! sa Niall när vi hade satt oss.
- Gud, vad gott! sa jag och började äta.
- Molly, jag glömde mobilen uppe, vill du vara en ängel och hämta den? sa jag och tittade på Molly med mina valpögon.
- Visst, kommer strax tillbaka! sa Molly och gav mig en snabb puss på munnen.
Hon reste sig upp och stryde sina steg mot trappan.
Jag följde henne med blicken och när hon var hade öppnat dörren till mitt rum, vände jag blicken till killarna och sa:
- Vi håller oss till planen!

---

Vad tycker ni?
Har varit dåligt med kapitel den senaste tiden, men har haft mycket med skolan, men på torsdag nästa vecka börjar påsklovet och då ska jag skriva, det lovar jag!!
Kommentera vad ni tycker!!
Kram Elin