onedirectionovel

Tidigare...
- Jag älskar dig! sa Harry och kysste mig.
- Och jag dig! sa jag och kysste honom en gång till.
Jag gick in i lägenheten och bytte om till min OnePiece som jag hade fått av Harry.
Jag gick och satte mig i soffan och slog på tv:n och flippade mellan en massa kanaler.
Det var då jag såg det, det jag inte ville se.
- Åh, herregud! Vad ska jag göra? sa jag tyst och stirrade på tv:n.

Jag stirrade på tv:n i säkert tio minuter innan Agnes avbröt mig.
- Hallå, jorden anropar Molly! sa Agnes och log när hon satte sig ner bredvid mig.
- Killarna... sa jag och såg i ögonvrån att Agnes reagerade.
- Ja.. vad är det med dem? frågade hon.
- Sjukhuset, sa jag och började gråta.
Agnes' ögon blev stora och hon höjde volymen på tv:n.
- Jag provar att ringa Zayn, sa Agnes och darrade när hon tog upp mobilen.
- Han svarar inte, sa hon och började gråta.
- Vi måste åka dit, sa Ella som hade kommit.
Jag och Agnes nickade och vi gick snabbt till hallen och tog på oss våra skor och sprang ut på gatan.

En halvtimme senare...
- Ursäkta, i vilket rum ligger Harry Styles? frågade jag tjejen som satt i receptionen.
- Han opereras just nu, men han kommer att vakna upp i rum 238, det är några killar vid rummet, sa tjejen och log lite smått.
- Tack, så mycket! sa Agnes och vi sprang, bokstavligen, till rum 238.
Utanför rummet sitter killarna och såg ledsna ut.
- Zayn! sa Agnes och sprang och kramade honom.
- Niall! sa Ella och gjorde samma sak.
- Molly! sa Louis och kramade om mig. Jag såg att han hade gråtit.
- Vad har hänt? sa jag och snyfta.
Louis satte sig ner och täckte för ansiktet med sina händer.
- När vi var på väg ifrån er, kom det en man med en pistol och ville ha våra pengar, sa Louis och snyftade.
- Vi gick därifrån, men han följde efter oss och rätt som det var sköt han Harry i magen och sprang därifrån.
Mina ögon fylldes med tårar och Louis la sina armar om mig.
Vi satt så i ungefär fem minuter.
- Är ni anhöriga till en kille vid namn Harry Styles? sa en doktor som hade gröna kläder och en blå, genomskinlig "duschmössa".
- Ja, sa jag och ställde mig upp.
- Hur mår han? fortsatte Louis.
- Harry's tillstånd är bra, vi tog ut kulan från hans mage, men han ligger i koma och kommer antagligen att vara i koma i någon dag, sa doktorn och log lite.
- Varför ligger han i koma? sa Niall oroligt.
- När han blev skjuten, slog han i huvudet, men han kommer att vakna idag eller imorgon, sa doktorn.
- Kan jag besöka honom? sa jag och kände en tår rinna på min kind.
- Ja, men bara i någon minut, vi måste kolla hur hans läge är, men sen kan ni vara hos honom länge, sa doktorn och jag nickade.
Jag kramade Louis en gång till och gick sedan till hans rum.
Där låg han, med slangar i hans mun som gjorde att han andades.
Det gjorde ont i hela hjärtat när jag såg honom.
Jag gick och satte mig på stolen som var bredvid Harry.
- Hej, det är jag! viskade jag och tog hans hand.
- Jag vet inte om du hör mig, men alla är här och hoppas att du ska vakna upp snart, sa jag och började gråta.
Jag kramade hans hand och grät.
Dörren till Harry's rum öppnades och in kom doktorn som vi hade pratat med innan och en sjuksköterska.
- Ni måste tyvärr gå nu, men ni får komma tillbaka om ungefär tjugo minuter, sa doktorn och jag nickade.
Jag släppte hans hand och torkade bort tårarna med tröjarmen.
- Jag älskar dig, viskade jag tyst och gick ut till killarna och Agnes och Ella.
- Hur är det med honom? sa Liam och ställde sig upp.
- Dem undersöker honom nu, sa jag och grät ännu mer.
Jag omfamnades av killarna och jag tror att dem också grät, speciellt Louis.
- Liam? Kan du skjutsa mig till vår lägenhet? sa jag och pekade på Agnes och Ella.
- Visst, får jag fråga varför? sa Liam och torkade bort några tårar.
- Jag vill hämta min gitarr, sa jag och Liam nickade.
Vi började gå men Louis stoppade Liam, så Liam gav mig nycklarna till bilen och jag fortsatte att gå.

---

Vad tycker ni?
Det tog ett tag att lägga upp det, men det har varit så mycket i skolan..
Slutar 12:40 idag, så skriver antagligen ett kapitel till när jag kommer hem!
Kram Elin